Rock´n roll blåa ögon.

Jag är äntligen, äntligen hemma. Att ta sig till hamnen i söndags med sex fullpackade väskor var kanske inte det roligaste jag har varit med om. En väska gick sönder på ett övergångsställe så alla saker föll ut, en annan väska föll omkull på bussen så en kastrull flög ut samtidigt som en ond tant gav mig och mina saker bitchiga blickar. Mina armar är fulla med blåmärken och rivsår efter allt bärande och varför, varför kom jag inte på att ta en taxi.

Hursomhelst. Nykarleby är så himla fint, jag får min favoritmat serverad, hela gårdsplanen är grön, vi har en ny terass, pappa bakar rabarberpaj och jag får träffa en massa favoritmänniskor. Då kan man inte annat än att vara väldigt glad.

det här får man sommarkänslor av.